Kommer nog alltid att ha mycket att se fram emot
Kategori: Allmänt
Ibland så måste jag släppa så mycket det bara går och då uppdateras det inte så värst mycket på något sätt. Men se på fan, jag överlever ändå. Är så inne på att göra lite förändringar, har en stark inre önskan att det ska bli så. Jag läser fortfarande om allt möjligt, jag lyssnar på poddar och funderar, filosoferar och tänker på vad jag ska skriva varje dag.
Ser fram emot arbetsintervju idag för ett extrajobb, säger inte mer än att det har med buss att göra. Jagsöker fortfarande annat heltidsjobb, men är som sagt vad kräsen.
Vill att det ska bli september så att jag kan söka utbildningen som speditör som i sådana fall börjar i januari.
Ska börja träna Kyokushin karate i Kungälv den 28 augusti, något jag verkligen ser fram emot då jag har saknat det sen den enda American kenpo karate klubben i Göteborg la ner för längesen. Hittade inte rätt efter det, testade lite olika, men nu så känns det som att jag hittat rätt.
Jag kommer fortfarande ha kvar medlemskapet på gymmet för att komplettera träningen och längre fram ska jag även simma.
Mycket av min styrka (framförallt min inre) är nog baserat på att jag aldrig ger upp, visst att det ibland kan ta tid men det blir gjort förr eller senare. Jag lägger alltid upp mitt mål så att jag klarar av det och jag är inte rädd för att testa och att misslyckas under resans gång. För att det är inte meningen att man ska lyckas på en gång och man behöver hitta rätt alternativ.
Kärlek, respekt, förståelse och tålamod är också viktigt för att kynna lyckas fullt ut. Man måste vara beredd på att möta motgångar och besvikelse.
Saknar vissa personer, man är ju trots allt inte mer än mänsklig. Vilka fel som än begåtts så är livet för kort för att ältas men ibland så måste man för att sen gå vidare under en längre tid. Saknar vissa saker i livet som jag kanske aldrig kommer få uppleva igen, men det är också ett val jag gjort.
Uppoffring/ar är ett komplicerat ämne och aldrig lätt, men det väntar alltid något gott med det men det kan snabbt bli något fult och allvarligt om det inte blir som man tänkt åt andra hållet.
Många timmar om dygnet så måste man leva tyst bland vissa tankar och känslor. Även om man är i ett förhållande, har ett jobb med kollegor eller utövar aktiviteter med andra så kan det ta tid innan dem får ventileras.
Jag och Annki går inte och bär på något inombords alltför länge utan vi är alltid ärliga och säger som det är. Det är otroligt skönt. Vi står bakom varandra även om beslutet kan uppfattas som korkat, stöttar varandra hur trötta vi än är, vi tjafsar om saker och är inte alltid överens men vi löser det till slut.
Längtan är som sagt vad stor just nu. Vill ha tillbaka mina ögonbryn efter olyckan med trimmern, så om ni inte är säkra på det ni gör, anlita ett proffs. Men har smått börja acceptera situationen och jag har inga problem med att bjuda på mig själv undertiden.
På jobbet så är det egentligen inget nytt. Går upp lite senare och det är bara skönt. Det ogillas av dem som jag levererar till Men jag har förklarat för dem att min hälsa är mer värd än att somna vid ratten och köra av vägen.
Livsmässigt så är det mesta bra men det är mycket runtomkring som tagit mycket tid, energi och det har varit ångestladdat. Men det löser sig så gott det går.
