Känslan inom en
Kategori: Allmänt
å var man där igen. Fullt utblottad när man är som mest rädd, rädd för att stå där som en misslyckad person. Den känslan kommer aldrig försvinna. Tänk då nästa vecka när jag ska göra en muntlig presentation. Men detta är nästa steg i att utvecklas som människa.
Matteprovet då? Ja det kommer vara ett rent helvete men jag kommer börja oroa mig först imorgon.
Fast jag ska erkänna att den djupt rotade känslan ifrån mobbningen under låg och mellanstadiet gör sig påmind. Folk har yttrat sig om att det var ju så länge sen, att det inte borde påverka en i vuxen ålder och att det var väl inte så farligt. Men gissa vad, det gör det. Jag kommer upprepa mig då och då, skrika mig hes, nämna det i tid och otid och aldrig hålla käften om det för att det försvinner aldrig helt.
Nu är jag dock ändå säker på att ingen i klassen skulle peka på en och skratta, kommentera att man ser ut som en apa med dumboöron, att man går konstigt, samlas runt en för att spotta ner en och döma en för den man är. Så den muntliga presentationen ska bli den bästa jag någonsin gjort.
Ja jag vet att jag är 32 år men när det kommer till detta så spelar ålder ingen roll. Fast det är ju så klart lättare idag. Jag slipper dock press åt andra hållet. Att behöva anstränga sig för att vara någon man inte är. Att behöva leva med ett hjärta som inte bär på sanningen, vara en som dömer och ser ner på andra och beter sig som en jävla pissråtta.
När jag tittar mig i spegeln så ser jag numera en kille som sakta men säkert tycker om livet. Visst är huden svullen under ögonen, det ser ju nästan ut som ödleskinn men det är en uppoffring värd sitt pris. Jag kommer aldrig tycka jag är snygg så det gör inget.
Jag gör mitt bästa och jag använder den negativa energin som en drivkraft.
Idag är det en sådan dag som är en utav anledningarna till att jag sitter vid skolbänken igen. Att tanka var lagom kul. Är helt pisseblöt och kall.
Men å andra sidan så är det mysigt att köra när det regnar. Att sitta i en varm och go hytt med kaffe, porrbelysning och dödsmetal ekandes genom högtalarna så rutorna nästintill spricker. Det ultimata hade vart om man hade kört på våren/sommaren och jobbat på lager höst/vinter och i framtiden så hoppas jag kunna jobba som transportledare och ändå vara ute och köra då och då.
