Vauvenargues:

Åldringens goda råd är som vintersolen,
de lyser oss men de värmer oss inte.

Om våra vänner gör oss tjänster, så anser vi att det är deras skyldighet eftersom de är våra vänner, men vi tänker inte alls på att de ej har någon skyldighet att vara våra vänner.

Chamfort:

Det finns eleganta dumheter liksom det finns välklädda idioter.

Joseph Joubert (aforismer):

Om mina vänner är enögda, betraktar jag dem i profil.

Mödan att gräla överväger vida nyttan. Varje gräl bedövar förnuftet och när motparten blir döv, blir jag stum.

Knackar man förgäves på många sanningars dörr, måste man försöka klättra in genom fönstret.

Den som aldrig ändrar mening, älskar sig själv mer än sanningen.

Det finns en den visares rätt, men inte den starkaste.

Leopardi:

Säkraste sättet att dölja sin begränsning är att inte överskrida den.

Lichtenberg:

Stark känsla, som så många berömmer sig avm är endast alltför ofta ett resultat av förståndskraftens förfall.

Tvivel bör inte vara annat än vaksamhet, annars kan det bli farligt.

Ingenting kan mera bidra till själslugnet än frånvaron av åsikter.

Det finns människor, som tror att allt vad man gör med allvarlig uppsyn är förnuftigt.

En av våra förfäder måste ha läst i en förbjuden bok.

Har du själv tänkt, så kommer din upptäckt av en redan upptäckt sak förvisso alltid att bära en prägel av egenart.

Man kan ej med säkerhet veta om man inte sitter på dårhus.

Aforismer:

Den man berömmer, den jämställer man sig med.

Varje idé inträder som en främmande gäst i tillvaron och när den börjar göra sif förnimbar, kan den knappt skilojas från fantasi och fantasier.

Det som inte är originellt, har intet att betyda och det som är originellt, är alltid belastat med individens brister.

Den som frivilligt förklarar sig begränsad, är fullkomligheten närmast.

Schopenhauer (psykologiska reflexioner):

Mer eller mindre önskar vi vid allt vad vi gör och håller på med att det skall ta slut, är otåliga att bli färdiga med det och glada när vi blivit det. Det är det stora Slutet, slutet på alla slut, som vi i regel vill ha så avlägset som möjligt.

Allt egensinne beror på att viljan trängt sig fram i insiktens ställe.

Poul Martin Moller (strötankar:

Viljan skall ej bestäma vad som är sant.

Emerson:

Vad vi kallar en ringa levnadsställning eller ett enkelt sällskap, är den levnadsställning och det sällskap vars poesi ännu är oskriven.

Soren Kierkegaard:

ur Omkväden (Diapsalmata):

Människorna är ju orimliga. De nyttjar aldrig den frihet de har men kräver den som de inte har. De har tankefrihet, de kräver yttrandefrihet.

Det hände på teatern att det tog eld bakom scenen. Sällskapets komiker sprang fram för att underrätta publiken. Man trodde det var en lustighet och applåderade. Han upprepade det, man jublade ännu mera. Så kommer världen att gå under, tänker jag mig, under allmänt jubel från kvickhuvuden, som tror att det är en vits.

ur Ovetenskaplig efterskrift:

Andra människors verklighet kan jag endast fatta genom att tänka mig den. För att verkligen gripa den måste jag göra mig till den andre, handla som han och av samma grunder som han, vilket är omöjligt.

Valéry (aforismer):

Människorna skiljer sig från varandra genom vad de visar och liknar varandra genom vad de döljer.

Lec (aforismer):

Man kan inte spela frihetens sång på maktens instrument.

Människan växer med priset hon betalar.

Vi kräver 8 timmars tankedag.

Ordspråk motsäger sig själva och det är just det som är folklig visdom.

Vilhelm Ekelund (aforismer och prosadikter):

Först genom respekt för sig själv kommer man till respekt för andra.

Plikten att veta vem man är, fullt erfaren, är döden för allt högmod.

kring alla enkla, outtömliga ting står en tystnad. Att bringa denna tystnad att kännas, att höras, är konst, är visdom.

Gunnar Björling (aforismer):

Le - det är att glömma grimasen.

För den som börjar pyssla om sitt samvete finns ingen frid.

Livets kamp är hård, hårdast är dens hjärta, som sviker i sin ånger.

Det är inte bestämt vad storhet är, det skall alla tider bestämma på nytt.

Frithiof Brandt (maximer och sentenser):

Man skulle förundra sig om man såg alla dem som missunnade en.

Att ha orätt:
Skarpsinnighetens bästa slipsten.

Få vet hur gott de har det, alla hur gott de kunde ha det.

Av sina illusioner, känner man bara de brustna.